Råvindskonvertering
En råvindskonvertering är en process där man omvandlar en oinredd vind till en bostad. Det finns flera steg som man måste följa för att genomföra en sådan konvertering. Här är en kortfattad beskrivning av hur det kan gå till:
– Först måste man kontrollera om det finns några byggnadsregler eller föreningsstadgar som begränsar möjligheten att bygga på vinden. Man måste också ansöka om bygglov hos kommunen och få ett startbesked innan man börjar bygga.
– Sedan måste man göra en noggrann planering av hur man vill utforma vindsvåningen. Man måste ta hänsyn till takhöjden, taklutningen, fönsterplaceringen, ventilationen, el- och vatteninstallationen, isoleringen och brand- och ljudskyddet. Man kan anlita en arkitekt eller en byggkonsult för att få hjälp med planeringen.
– Därefter måste man välja en entreprenör som kan utföra byggarbetet. Man bör jämföra olika offerter och referenser från tidigare kunder. Man bör också skriva ett tydligt avtal med entreprenören som reglerar ansvarsfördelningen, tidsplanen, betalningen och eventuella garantier.
– Slutligen måste man följa upp byggarbetet och se till att allt blir utfört enligt planen och gällande regler. Man bör göra regelbundna besiktningar och dokumentera eventuella fel eller brister. När bygget är klart måste man få ett slutbesked från kommunen och anmäla vindsvåningen till Lantmäteriet.
Wikipedia information om Bostadsrättsförening
Bostadsrättsförening En bostadsrättsförening (ofta förkortad brf) är en sammanslutning av personer, en organiserad grupp medlemmar som innehar bostadsrättigheter vanligtvis på bostadslägenheter uppförda på en fastighet de äger tillsammans. Det är en ekonomisk förening av typen kooperativ, som har till ändamål att upplåta lägenheter i föreningens flerbostadshus, eller hela småhus, med bostadsrätt. Bostadsrättsföreningar regleras i lag och finns bland annat i Sverige, Norge (borettslag), Danmark (andelsboligforening) och numera också i Finland (där bostadsaktiebolag är vanligare). De bostadsrättsföreningar i Sverige motsvaras i Finland av bostadsandelslaget (som är sällsynta). Bostadsrättsföreningen äger en eller flera fastigheter, med ett eller flera hus, och är därmed fastighetsägare. En bostadsrättsförening som enbart äger småhus kan kallas småhusförening. Medlemmarna (bostadsrättshavarna) äger genom sitt medlemskap viss andel i föreningen. Den är kopplad till rätten att nyttja en viss lägenhet eller småhus. De centrala bestämmelser om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt finns i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Till skillnad från en hyresrätt där man hyr är alltså bostadsrättshavaren indirekt delägare i fastigheten och har också rätt att mot betalning överlåta bostadsrätten till en annan person, dock är man inte lagfaren ägare, utan försäljningen är snarare en överföring av andel och medlemskap, vilket föreningen har rätt att vägra. Som medlem i bostadsrättsföreningen har man rösträtt på bostadsrättsföreningens medlemsmöten och årsmöte och väljer och är valbar till bostadsrättsföreningens styrelse. Bostadsrättsavgiften finansierar gemensamt fastighetsunderhåll och de lån bostadsrättsföreningen eventuellt har tagit. I en oäkta bostadsrättsförening i Sverige härrör mindre än 60 % av de totala intäkterna från medlemmarna, beräknat enligt en särskild formel. Distinktionen är viktig av skattetekniska skäl för såväl föreningen som de individuella medlemmarna. En oäkta bostadsrättsförening anses ha ett alltför stort inslag av kommersiell fastighetsförvaltning för att den skall få åtnjuta de särskilda förmåner som äkta föreningar garanteras.Synonymer till vind
- loft, skulle, takvåning, vindsvåning